I ett långt samtal i ibnytts podcast som släpps torsdag 3 november pratar förbundskapten Andreas Lundmark om sitt ledarskap, rollen som förbundskapten, årets SSL-säsong och mycket mer. En av samtalsämnena är rollen som förbundskapten, en roll som Andreas trivs med.

– Jag får jobba med världens bästa spelare och vi kan ha en vision och jag kan jobba efter den. Det är nummer ett och roligast, jag lever på att åka och titta på spelare och bra matcher. Jag kan sakna att vara klubblagstränare för att jobba med laget, med individen varje dag. Men det är en fördel som förbundskapten att kunna styra sin tid.

Men allt är inte roligt som förbundskapten. Andreas vet väl om vilka delar av jobbet som han inte trivs lika bra med.
– Tittar man på min personlighet så är jag blyg, försiktig och vill inte märkas. Någonstans är jag den perfekta assisterande tränaren. Som förbundskapten så ska man göra det traditionsmässigt, jag tycker inte att jag måste det. Det här med media och vara i centrum är något jag avskyr om jag ska vara ärlig. Det var en del i varför jag tog det här jobbet, för att utmana mig själv lite grann. Jag måste bli bättre på det var min tanke men jag måste erkänna att jag inte blivit ett tugg bättre.

Framförallt så är det i presskonferenser som Andreas inte trivs.
– Jag vet inte varför det blir så på presskonferenser. Jag kanske tänker på det för mycket. Men jag får inte ut ett ord av det jag vill säga. Man vill bara sjunka genom jorden, man blir svettig, det blir skakigt och det är hemskt och det har jag fortfarande kvar i mig. Det är en tuff bit som jag lider av.

På sociala medier kan dock Andreas vara lite kaxig. Vi minns  inlägget inför VM-finalen där han gratulerade Finland till silvret.
– Jag riktade mig inte mot media utan jag försökte vara lite kaxig mot de som känner mig. Det var mer en rolig grej som gick väl tillslut. Jag räknar med att vinna med några bollar nästa VM.

Hör mer om Andreas tankar kring rollen som förbundskapten i ibnytt.ses podcast.