I helgen vann Endre över Täby med 5-3 och imorgon lördag kommer Endre att möta Mora på bortaplan. Två lag som båda har flera landslagspelare. Två av dem sticker ut när det kommer till domarnas bedömning enligt Endres tränare Alexander Brinkmann.

— Min uppfattning är att vi har ett SSL-problem och det gäller inte enskilda domare eller senaste matchen. Vi har två olika bedömningar att förhålla oss till. Anna Wijk och Moa Tschöp spelar med andra regler än oss andra. Moa Tschöp får göra vad hon vill när hon spelare och Anna Wijk är åt andra hållet, henne får vi inte röra alls. Lägg där till att hon är lagkapten med mycket kommunikation till med domarna och hon får det otroligt bekvämt, säger Brinkmann.

Hur märks det i matcher? 

— Det är återkommande och inte bara i matcher mot oss. Ser vi på Anna Wijk så finns det exempel från i höstas när Moa Svanström åkte ut på en otroligt billig utvisning. Hon får frislag varje gång man är nära och det räcker att hon sträcker upp handen. När det gäller Täby så kan man kolla på kvartsfinalserien förra året. Se tredje perioden i femte matchen och du förstår vad jag menar.

Känns det orättvist? 

— Vi har försökt att kommunicera det på ett schysst sätt med domarcoach i alla åren jag har varit i Endre och även på ett konstruktivt sätt direkt till domarna. Jag tycker mig se ett tydligt mönster och då även i de matcherna som vi inte spelar. Det är väldigt uppenbart och dessutom får de spelarna ha en mer frekvent dialog med domarna och det påverkar ju såklart deras bedömning.

Är det något ni anpassar spelet till? 

— Alternativet hade ju varit att spela helt utan aggressivitet. Men då blir det ju som med Peter Forsberg när han kom från SHL att ingen rörde honom. Men det går ju inte, Anna Wijk är för bra och vi måste ligga nära. Men det påverkar ju en del och man får nästan räkna med något boxplay extra, säger Brinkmann som nu reagerar:

— Jag ser det för ofta för att inte reagera. Det är klart att det är två spelare som är av världens bästa spelare. Men domarna kan inte vara starstruck, avslutar Brinkmann.