I matchen mot Schweiz skrev Kim Nilsson in sig i rekordböckerna som den spelare som gjort flest poäng någonsin i landslaget. Skönt

– Skönt att ha det gjort. Det har varit så mycket snack om det senaste veckan men samtidigt inget jag har tänkt på när jag spelat. Jag spelar mitt spel och petar in lite poäng ibland.

Du går om Niklas Jihde. Hur är det?

– Det är jättestort såklart. Roligt att gå om en så stark innebandyprofil som dessutom är en fantastisk person på alla sätt och vis. Jihde har ju varit lite som min mentor sen jag kom till AIK och hjälpt mig i många delar av min karriär. Han spelade ju också i Grasshoppers och han nämnde att vi har haft en  ganska liknande karriär vilket är häftigt.

Av de här 141 poängen är 86 mål. Finns det något typiskt Kim Nilsson mål?

– Ja men mot Tjeckien, det andra målet. Det där är ju Kim Nilsson skottet. Jag använder min räckvidd och skjuter runt backen. Jämför man mig och Galante så skjuter han ju nära kroppen medans jag istället skjuter långt ifrån runt de som täcker.

55 av poängen är assist. Lite svårare med en typisk Kim assist kanske?

– Ja assist finns väl ingen typisk eftersom det alltid beror på vilken situation som uppstår men ofta är det i hög fart. Avsluten bestämmer man ju mer själv.

Av de här 141 poängen. Är det några du minns lite extra? 

– Första målet i VM-finalen 2012. Det är första bytet och Finland hade guldet sedan innan och att då komma in i finalen med ett mål direkt var skönt. Jag kommer inte heller glömma utkastet från Patrik Åman i samma final, det var riktigt fint och just att det händer i en VM-final var kul.

Minns du ditt första poäng i landslaget? 
– Ja det gör jag, det var i första landskampen i Finnkampen i Västerås 2009. Jag får en passning i slottet som jag kan raka in öppet mål.

Genom åren som varit. Har du fått några tips, hjälp eller liknande som varit mer betydande och gjort att du kunnat göra så många poäng? 
– Dels så är det ju omgivningen. Med bra folk runt om dig som kompletterar bra så blir det enklare att göra många poäng och producera. När jag kom till AIK så jobbade jag mycket på att bryta in och jobba med min storlek och räckvidd. Där insåg jag väl att det är väldigt svårt att ta bollen från mig vilket blev väldigt tydligt under AIK-tiden. Jag spelade ju också med fanatiska spelare i AIK som alla hjälpte till på olika sätt inte bara Jihde utan Djurling, Fischerström, Kranberg. Det var en fin miljö att komma till. Fischerström var väldigt duktig på att ta hand om oss unga i truppen, en mentor på sitt sätt även där.

Om vi blickar framåt, vill du fortsätta spela i landslaget? 
– Så länge jag känner att jag kan leverera på den här nivån så vill jag fortsätta. Jag ser inga hinder med att jag spelar i allsvenskan även om vi vill gå upp med Kalmarsund. Men jag ser inte det som ett hinder för att kunna fortsätta leverera i landslaget.