”Ska bli det bästa VM ett svenskt landslag har gjort” lovar damernas förbundskapten Andreas Lundmark i en intervju hos ibnytt.se. Han syftar givetvis på det VM som startar på fredag.

Vad menar egentligen Lundmark? Inte handlar det ”bara” om att vinna hela turneringen. Det är ett resultatmål nog så högt för ett landslag. Men inte för innebandydamerna. För vinner inte Sverige VM är det en stor skräll, för att använda ett hajpat ord. Så skyhöga favoriter är Sverige. 10 VM har spelats och Sverige har tagit medalj i samtliga, sju av dem är i den ädlaste valören. Fem av gulden har bärgats de senaste fem åren. Jag vågar påstå att spelarunderlaget i Sverige skulle räcka till åtminstone fem landslag som vore medaljkandidater i detta VM. Så bra bredd och spets har den svenska daminnebandyn. Är det då ett självspelande piano som Lundmark förfogar över. Så klart inte.

Jag säger inte att det är så, men det är inte alltid som en förbundskapten kan ta ut de bästa spelarna i en VM-trupp. Allt handlar om att få ihop helheten. Att få med spetskvalitéer som passar ihop med varandra, att olika roller fylls på, att femmorna komponeras ihop på bästa sätt, att spelarna trivs med varandra, att varje individ fogar sig i laget, att rutinerade lirare blandas upp med mer coming stars som kanske kan acceptera mindre speltid bättre, att alla spelare är fysiskt och mentalt förberedda för uppgiften, att ledarstaben består av olika kompetenser, att den huvudansvarige har fingertoppskänsla i varje beslut. Och det tror jag att han har, den gode Lundmark.

Detta är Andreas Lundmarks andra VM som förbundskapten för damlandslaget. Visst blev det VM-guld 2015. Men inte på ett särskilt övertygande sätt. Glädjen och lättnaden hos Lundmark fanns naturligtvis där. Dock funderar jag på om det ändå smög sig in en känsla av ”bara”, alltså varför blev marginalerna så små? Med tanke på att även 2015 ställde Sverige upp med en mycket bra trupp. Vi kan naturligtvis inte räkna bort motståndarnas kapacitet. Finland var riktigt starka vid föregående VM. Men hur stor marginal det blir i VM-finalen 2017 är helt upp till Sverige själva. Och klart är att Lundmark ämnar vinna resultatmässigt stort.

Prestationen då. På vilket sätt bör Sverige vinna? För mig finns inget annat än att Sverige ska vinna med största möjliga marginal. Alla svenskar tänker inte så. ”För sportens bästa” hoppas somliga att alla matcher blir så jämna som möjligt och att VM-finalen avgörs i sudden death. Sån är inte jag. Ska det vinnas, så ska det vinnas stort. Sedan önskar jag att Lundmarks landslag spelar ut, visar upp sina skills, både taktiskt och individuella prestationer. Jag vill se tjusiga spelkombinationer, klapp-klapp-spel av bästa sort, storartat målvaktsspel och taktiska triumfer. Att Sverige spelar totalinnebandy – för att använda den tidigare förbundskaptenen Curt Söderströms myntade uttryck.

Jag önskar att Sverige visar upp ett bländande offensivt spel där hela femman och målvakten är delaktiga. För jag vet ju att detta landslag har DET i sig. Visserligen är VM ett mästerskap med världens bästa lag. Men att vinna storstilat ger liksom den där härliga känslan av att vara helt nöjd och tillfreds. Inte känna ”bara”. Vilka förväntningar jag har va?! Men så mycket tror jag på detta lag och dess ledning. Stort lycka till, Sverige och bjud på innebandy-propaganda!

/Gittan